budlight vs budweiser


Här kommer ett gäng bilder från mobilkameran som ett komplement för den taskiga uppdateringen. Det som hänt sen sist är att vi fått ett helt nytt designtema på våran blogg. Awesome va? Om ni har några problem är det bara att kommentera.

Vi har alltså varit i Washington DC i två dagar och på dessa dagar har vi avverkat många monuments, memorials, statues, museums och newseums. Klockan är 02.50 här och alla ligger i stort sett däckade efter ett besök på Hooters. Jag kommer att försöka hålla mig kort då det finns mycket att berätta men inte mycket tid att skriva på. Vi bor på ett kvarter där man inte ska visa sitt bleka ansiket ute efter kl 23.00. Jag har tydligen gjort bort mig en del, men mer om det kommer ni få i ett inlägg signerat av Erik Forsgren. Vi har förhoppningsvis tryckt in alla sevärdheter på dessa dagar och Ankan har sprungit runt som ett barn på julafton bland alla patriotiska citat och häftiga statyer.

Nu sover hela familjen och jag är inte den som är den. Därför säger jag godnatt, eller godmorgon till er som läser detta omgående. Puss och hej, miss you all!  

/v






Bolt Bus

Då sitter vi på bussen till Washington DC. Vi har internet ombord vilket bör göra denna fyratimmars resa riktigt behaglig. Det höll dock på att gå åt helvete då vi åkte till fel busstation. 15 minuter innan avgång upptäcker vi att vi står 10 kvarter ifrån vår hållplats. En taxi vinkas in och jag sätter mig i framsätet och berättar vart vi ska och avslutar meningen à la actionmovie style med att säga "... And step on it!" Vi kommer fram i elfte timmen och nu tänkte jag somna in till Filip och Fredriks podcast. Gonatt!

"Kan vi det här?"

New York natten är här. Imorgon tar vi grey hound bussen till Washington D.C och NYC har gjort sitt för den här resan. Designen hade utlovats att uppdateras idag, men tyvärr bröts detta löfte. Det är dock lungt för vår designer är mer än bra på alla andra saker.

Jag måste bara få flika in en grej angående mitt senaste inlägg. Anders "Ank The Tank" Sturesson har i smyg loggat in och olovligen snoppat av mitt senaste inlägg till sin egen fördel! Detta bör skapa stor uppståndelse då väldigt många smaskiga detaljer försvunnit ut i bloggvärldens limbo. Så det är lite kinaregering över denna blogg, men jag jobbar hårt med att kunna stå för den slogan vi har under bloggnamnet.

6 dagar har vi spenderat i landet over there och det är dags för en reflektion. Ankan har tagit rollen som drickspolis och är livrädd för att bli spottad i ansiktet om vi inte dricksar tillfredställande. Fson är den som fortfarande safear och pekar på menyn istället för att försöka sig på att uttala maten som beställs. Det har konstaterats att Fishie har stora problem med att gå i grupp. Han har ingen som helst kontinuitet i sitt gångtempo och jag lyckas gå in i honom gång på gång. Jag kan väll ta på mig rollen som den mest godtrogna här och tycker inte att så mycket verkar suspekt. Med detta sagt kan jag nog ta på mig lite av biljettbedrägeriet.

Fishie har somnat in på fem st Natural Light Öl och jag och Ankan tänkte betygsätta händelserna i vår första stad. För ni som undrar laddar Fson batterierna under sin silkessovlapp. Roligt att han nu pratade i sömnen på engelska. Han acklimatiserar sig! Fishie väcks upp och nu har vi alla resultat för New York vistelsen.

Anders: 8.5/10 "En händelsefull vecka sprängfylld med nya intryck får mig att lämna staden med leende på läpparna"

Stefan 8/10 "Jag är hooked on this shit!"

Erik 7.5/10 Kommentar hann inte tas upp innan han somnade om

Vidar 8/10 "Skön dialekt och en världsstad"

Nu tappar jag Ankan också och jag ska nog packa färdigt väskan innan jag knyter mig.

Vi hörs när vi hittar ett hotell i D.C!  /v



Empire State Building

Ankan har tryckutjämningsproblem

pic


Tryckutjämnings pinne är den bästa

Bakissöndagen är här och en riktig lugn dag har gått obemärkt förbi. Idag har det levererats friskt och vi får hoppas att något kommer upp i huvudet under under tiden jag skriver inlägget.

Vi vaknar upp och det obligatoriska bytet av rum sker. En brunch hos mina kusiner kl 13 står på schemat och vi börjar dagen med att ta oss ner till Lower east side. Vi tar en stödburgare på McDonalds och kommer fram 20 minuter sent. Detta är okej då vi anser oss själva som fint folk.

Brunchen består av bagels och oräkneliga pålägg. Mätta och belåtna smälter vi maten och umgås med vårt världsvana sällskap. Berättelsen om biljettbedrägeriet går verkligen hem och denna eftermiddag är väldigt trevlig. Efter ett tag börjar vi märka att Ankan inte alls mår bra, han smyger iväg som en döende hund och lägger sig på en stol till synes hur obekvämt som helst. Vi tror att han sover men han ligger och håller sig allt vad han har för att inte spy och samtidigt vill han vara trevliga mot sina nyfunna vänner. Detta leder till några väldigt roliga och väldigt smärtfulla vänlighetsfraser.

En väldigt rolig anekdot är att vi skulle boka biljetter till Florida Panthers - Washington Capitals över internet och detta tar såklart tre timmar. Eftersom det är Fson som är drivande på denna aktivitet sitter han med min moster vid datorn i minst en timme. Det ska tilläggas att Cicci min moster har i hela sin uppväxt bott i sverige och har en oklanderlig svenska. Under hela timmen då Fson sitter och pratar med henne pratar han på engelska. Fishie märker detta snabbt och alarmerar oss andra. Det ser extremt roligt när han frågar saker på engelska och hon svarar på svenska. Till hans försvar ska det tilläggas att han kommer på mig och Ankan stå och prata engelska med varandra utan att riktigt förstå varför.

Klockan rinner iväg och vi bestämmer oss för att rulla iväg till Empire State building. Det är ingen skräll att Ankan får stora problem med sina trumhinnor när vi susar upp 80 våningar till taket. Vi blir riktigt imponerade av New Yorks högsta byggnad. Det var lite smolk i glädjebägarn eftersom det blåste iskalla vindar och svajjade så man blev sjösjuk av att vara där uppe.

På vägen hem ser Stefan en live överlämning av droger då han ser en kille få en fet sedelbunt samtidgt som han räcker över en svart påse. Ankan var helt säker på att det var acid och vi tyckte det var lite lite coolt!

Nu ligger vi hemma och snyggerik sussar gott med sina silkessovlappar över ögonen samtidigt som vi andra kollar på ett program om Heavy Firearms!

Jag pussar alla godnatt och vi hörs.

/V

Hulk Brogan

Igår var det fest! Vi vaknar upp och startar lördagen med en promenad ner söderut. På vägen hugger vi en lunch som utan pardon slog alla måltider vi testat under denna resa. Dagen rullar på med att se frihetsgudinnan på håll, handla kläder på någon stor affär som inte hade provrum vilket blottade mitt oerhört dåliga ögonmått och besökte ground zero. Dagen rundas av med en taxifärd från helvetet och utanför hotellet köps drickan till kvällen.

Uppe på rummet inleds den avslappnade 4 manna förfesten och jag förlorar som vanligt lottningen vilket innebär att det är jag som hämtar subwaymackorna. Jag hamnar i diskussion med Ankan om att han inte skulle våga gå till en Barber Shop eftersom han inte tycker det känns behagligt när knivar och halsar samarbetar. Jag köper det verkligen inte men Ankan hävdar att det är normalt beteende. Klockan börjar springa iväg och de sporadiska försöken till att leka leken "7" börjar ta av och vi känner suget efter att gå ner till Meatpacking District.
Jag går till hotelldisken och börjar diskutera med personalen om "when the club start poppin'". Vi får veta att timingen är rätt och att converse dojjerna måste bytas ut. Korrigeringarna görs och de numera fyra vännerna beger sig ut. För att göra en lång historia kort slänger jag in stödord istället för skriva hela kvällen.
Webster Hall, kvinnodvärg, 300 kilo tung afroamerikan, transa, vodka med en nypa redbull, ansiktsmålning, danceoff med guidos, vipbordsdansning, rage against the machine cover band who fucks this place in the pussy!, blöt skjorta.

Kvällen slutar med att jag tydligen snor Ankans macka som jag fortfarande inte tror jag gjorde.

/v





Thtats a fine piece of meat


två rejäla och två ej så rejäla


Chinatown


innebandy


sample


I don´t like your kind over here!

Hej eftersom alla har skrivit måste jag ju också göra det. . . Idag bytte vi rum på detta hotell för 3e gången,vi har fått den den härliga förmånen att vi byter rum varje morgon på detta hotell! Men just idag hade vi en present på rummet, vi satt o chilla i sängen och såg på tv då plötsligt hörde vi ett ljud.. . ett rejält PRR PRRR Jag öppnade toan och gick in och då sitter en i mina mått en enorm duva! När jag kommer in på toan och blir rejält rädd när jag ser den och då sprang den upp för toan och slängde sig rakt ut genom fönstret. . . jag skrek i förtvivlan och vidar filmade men när han hade fått upp kameran hade duvan redan kutat iväg. Sen fick jag förklara i 15 tills vi drog ut på stan igen. Men senare på kvällen då jag och fson skulle sova hade vi lagt ut brödspår av vår subwaymacka (som förövrigt är världsgod)låg vi och vänta tills den kom tillbaka och det gjorde den så vi fick den på bild som kommer läggas upp senare pga att vårt internet suger! /Ducky

Bloggdebut!

hejhej, fishie vid tangenterna här! Efter ett par dagar här i denna underbara stad kände jag och vidar igår fredag för att testa casinolyckan. Lagomt lulliga beger vi oss ut från hotellet för att stilla vårt spelbehov... Efter 5 min får vi dock kännedom om att casinon är olagliga här i NY, märkligt värre men inte mycket att göra åt. Vi hitta dock en ledig afroamerikan som ville hänga men vi rökte honom. Denna potentiella A-kväll slutade alltså kl 23.20 på hotellet men vi grämer oss inte för det. Ikväll blir det meatpacking district och förhoppningsvis lite klubbande. Rolig kuriosa angående alkohol och öl är att det jämt bara är jag och Anders i sällskapet som måste visa leg. Den rejäla 90an klarar sig dock alltid, kokar.. Hoppas våra läsare har en trevlig lördagskväll i Sverige, på återseende! //Fishmään

"purrrr purrrr "

Hej det är Erik! Har hittat en liten grej här i bloggen som är rätt underhållande som jag känner mig tvungen att rätta till lite. VÅR UNDERBARA VIDAR SKRIVER SÅHÄR: Efter köpet tar vi tunnelbanan hem och när vi ska ner förbi spärrarna erbjuder en man att "swipa" in oss. Vi fortsätter på den naiva insparkade vägen och accepterar. Efter han swipar in Erik, Ankan och Stefan stoppar han mig och kräver 8 dollar av de andra. Vi skrapar ihop pengarna och han tvingar mig att hoppa över spärren. Lättare sagt än gjort med alla mina kassar. Efter en stunds tvekande tar jag tag i sidorna och lättar över spärren. I detta fall betyder "Lättar över spärren" att Vidar för andra gången den här resan vägrar hoppa över. Detta medför att våran nyfunna tunnelbanevän själv hoppar över spärrarna oerhört graciöst och sliter upp en slags nödutrymningsdörr. Med larmet tjutande går våran Vidar helt lugnt igenom med ett mjukt leende. Sen hände en väldigt sjuk grej igårkväll också, vi hade nämligen besök på toaletten av ett vilt djur, och det var inga turturduvor direkt.. men vi skriver om det senare. Purrr Purrrr.. Yours sincerely, Erik

Ursäkt röran

Jag styckindelar för fullt men det syns inte. Detta orkar jag inte bry mig om och hoppas ni inte gör det heller. /v

Museum


Central Perk


"Varför ser inte våra biljetter ut som deras?"

Idag ska vi fara till Chinatown och hitta något sevärt. Innan vi rullar ut för frukost tänkte jag ge en liten sammanfattning av gårdagen. Vi börjar dagen med att vakna kl 08.00 och den förväntade jetlagen lyser med sin frånvaro. Vi ligger och ser på Highlight Express på SportCenter till kl 10.00 och då bestämmer vi oss för att ta oss ner till stan. Vi går ut från hotellet och listar ut vart Central Park ligger. Vi tar närvaro där och går vidare söderut mot Times Square. Väl framme på Times Square hittar vi en buffé som jag protesterar hej vilt mot då jag vet för mitt eget bästa att jag borde äta på ställen där det är limiterat med mat. Dagen glider på och vi köper de essentiella turistkläderna. När klockan sträcker sig mot 16.00 bestämmer vi oss för att försöka få några biljetter till NY Rangers - Ottawa Senators. Helt slutsålt var det och så naiva som vi är låter det intressant när en man smyger mot oss och erbjuder de bästa platserna på stället! Hela situationen var suspekt och Stefan bangar totalt när han ser 3 andra män titta på oss och gnida händerna. Stefan flyr sin kos medan jag, Ankan och Fson följer med mannen till en bankomat. Stefan var 100 % säker på att vi skulle dö när han såg oss tre gå iväg med denna måttligt legitima människa. Vi får biljetterna och vi lämnar över det surt ihopjobbade dollarsedlarna. Detta upplevdes som en rejäl jävla rush och alla inblandade hade hög puls efter köpet då 3 av 4 var helt säkra på att vi skulle bli rånade. Efter köpet tar vi tunnelbanan hem och när vi ska ner förbi spärrarna erbjuder en man att "swipa" in oss. Vi fortsätter på den naiva insparkade vägen och accepterar. Efter han swipar in Erik, Ankan och Stefan stoppar han mig och kräver 8 dollar av de andra. Vi skrapar ihop pengarna och han tvingar mig att hoppa över spärren. Lättare sagt än gjort med alla mina kassar. Efter en stunds tvekande tar jag tag i sidorna och lättar över spärren. Nu är vi hemma på hotellet och förbereder oss för matchen. Vi smider backup planer om biljetterna skulle vara falska. Efter tre historier om att vi fick biljetten av vår "uncle" beger vi oss mot matchen. På arenan börjar vi ana oråd då allas andra biljetter ser så mycket mer annorlunda ut än våra. Jag skickas fram till kassören som försökskanin. Jag går fram ledigt och räcker fram biljetten. Direkt han får syn på biljetten frågar han vart vi fått den från och håvar in de resterande tre biljetterna. På frågan kvider jag ut "uuncle?". Han säger åt oss att vi inte ska köpa biljetter här utanför och att vi ska gå därifrån. Vi går ut från MSG och kan konstatera att vi blivit fett lurade! Resten av kvällen präglas av spontana uttalanden om hur dumma vi var och hur tydligt det egentligen var att mannen som jobbade på Ticketmaster inte gick att lita på. Vi tog taxi hem och köpte tröstöl. Otillfredställda, bittra och lurade går vi till sängs för dagen.

17th Street

Skivomslag!

Marrakech Hotel

Då var vi framme i NYC. Klockan är 4.08 svensk tid och man har varit vaken i 22 timmar. Resan har i överlag gått väldigt bra och det mest återkommande samtalsämnet är hur vi ska kunna få bloggen att inte bara handla om Ank The Tank. Bara på första dagen har han levererat klassiker som att tacka ja till frågan om han vill ha is i sitt vatten samtidigt som han skakar på huvudet och viftar med armarna. Detta får flygvärdinnan att repetera sin fråga 4-5 gånger eftersom hon inte vet om han säger ja eller nej. och Ankan ändrar aldrig sitt svar och tillslut vinkar jag till mig vattnet MED is. På JFK ska vi sätta fram handen och få våra fingeravtryck tagna. Detta kan verka enkelt att förstå och mannen som sitter i disken gör en enkel gest och höjer sin högra hand för att visa Ankan att handen ska läggas på fingeravtrycksavläsaren. Då möter Ankan upp diskmannens högra hand i en extremt pinsam High Five. Hans försvar för detta märkliga beteende var att han trodde det var dags för att svära eden. Vi far sedan till hotellet och när vi gjort oss hemmastadda gick vi ut för att äta middag. Vi hamnar på en bar och just när vi ätit färdigt blir vi indragna i en popquiz som vi inte direkt var oövervinnliga på. Efter denna förnedring var det en snabb gång hem till hotellet med ett stop på livsmedelsaffären. Där blev det inköpt gatorade, beef jerky teriyaki och diverse inhemska nödvändigheter. Jag försöker ladda upp bilder just nu men märker snabbt att den påstådda "Väldigt snabba uppkopplingen" på rummet inte kan leva upp till sina förväntningar. Jag får ladda upp bilderna en annan gång. Detta var allt för idag och får hoppas att Stefan, Erik eller jag kan försöka kliva in i bloggens handlingar med något nämnvärt imorgon. (ber om ursäkt för layouten, men verkställande webredaktör har haft ledigt och kommer att uppdatera bloggens design vid tillfälle) Hej! /V

Har ni packat era väskor själva?

Man märker ganska snabbt att det inte är till vilket land som helst vi reser till. Man måste som automatiskt vara otrevlig för att få jobba i incheckningen. Det var säkerhetsfrågor hit och dit vilket fick Ankan att bli extremt nervös. På frågan om vi har mottagit något från någon annan svarar Anders nervöst: - en tjuga... Från en kompis. - okeej.. Har ni haft uppsikt över ert bagage sedan ni packat väskan? - jag såg inte den när den var i skuffen i taxin! - det ska nog vara lungt. Efter dessa svettiga frågor konstaterar mannen att vi inte fanns inbokade, vilket inte gjorde oss lugnare. Efter några bedrövande minuter för Ankan kommer han tillbaka och nickar lugnande. Diverse taggar sätts på allt bagage och allting vi har med oss sedan är allt incheckat. Nu sitter vi på McDonalds och återigen står Ankan i centrum när han sätter matstandarden genom att trycka 4 mctoasts 30 min innan vi ska äta lunch. Jag har en känsla av att han kommer trivas i USA. /v

Transatlanten

T- 1 Dag tills avgång. Städning av lägga genomförd. En sista natt innan det bär av over there.


Är extremt stressad nu så det blir inget mer skrivande, men kanske kommer vidare funderingar över trippen ikväll.

Ankan stoltserar med sin reseoutfit

Här har vi ankan som visar upp sin reseoutfit.

Ja, hej!

/v

Hitta sig själv

Hej det är Vidar! Nu är det så att jag, Anders Sturesson, Stefan Jonsson och Erik Forsgren ska resa till USA i två månader och för att vi inte ska lämna Umeå i total obalans pga vår frånvaro så tänkte vi starta en reseblogg.

Jag tänkte passa på att skriva de olika smeknamnen vi kan komma att kalla oss i denna blogg. I och med att vi alla fyra är väldigt kära barn så har vi många namn.

Anders Sturesson har med sin sprudlande livsglädje varit en välbehövlig motor för att kunna förverkliga denna drömresa. Han har by far de mest logiska smeknamnen. Här kommer de vanligast namnen Anders går under:
Ankan
Ank The Tank
Sture
Storsture

Stefan Jonsson har räddat undertecknad från att bo på gatan genom att bjuda in mig som sambo till hans tvåa öst på stan. Det var i denna tvåa denna resa gick från rent önsketänkande till en mycket snar och verkligen framtid. Han har en samling namn som ej är baserad på namnet utan yttre omständigheter. Jag försöker mig inte på att förklara namnen eftersom det är inte heller är syftet med detta stycke.
Fisken
Fish
Fishie
Fishieeeeeee
Mög

Erik Forsgren som var en joker till denna resa. Vi som var helt säkra på att Umeå City skulle ta sig till slutspel och därmed göra så att Forsgren var tvungen att spela slutspel istället för att haka på oss till staterna. Det är enbart den tanken och ingen annan tanke som gjorde att vi tillfrågade 10 andra personer innan vi förfrågade denna underbara människa. Här kommer en lista på vad han kan komma att kallas.
Fson
F
Snygg-Erik
HejdeärErik


Vidar Tirén som troligtvis kommer stå för majoriteten av inläggen på denna blogg. Kanske inte den mest eftertänksamma personen i kvadruppeln som förhoppningsvis genom sitt beteende kan skapa ett antal situationer som alla inblandade kommer vara rasande över. Samtidigt som detta kommer leda till många smaskiga inlägg tycker jag att det är en välbehövlig egenskap i ett resesällskap. Hans smeknamn är bifogade nedan.
Vidde
Vihiritiri
Viddeyoyo
Tiri
Vidall
Vidaros

Med denna presentation förklarar jag mitt första inlägg avklarat. På återseende!

/v

RSS 2.0